Kär...åter igen...

Jaha, då var det dags igen då. Jag har åter blivit kär, den här gången i en film. Den film som så överraskande har tagit mit hjärta och framkallat dessa känslor är "Twilight". Jag har ju sett vampyrfilmer förut och har aldrig fastnat för genren, men Twilight visade sig vara något helt annat än en vanlig blodig vampyrfilm.

Den var en underbar kärlekshistoria med intensitet som var som ett slag i magen, den var vacker, smart och sexig. All den längtan och åtrån som de känner för varandra sprakar i luften omkring mig när jag tittar och jag kan inte låta bli att längra efter att få träffa min egen vampyr (om han är som Edward så klart). Att filmen dessutom innehåller en av historiens mest sexiga kyss gör den till, för mig som är en romantiker, "my own personal brand of herion"....

=)

Tårar är vackra om de fälls av kärlek....

Det är jobbigt att gråta, det håller nog de flesta med om. Men orsaken till att man gråter är oerhört viktig för hur man ska kunna hantera sina tårar. Man kan gråta av rädsla, oro, lycka, sorg, ömhet, smärta, ilska och kärlek. Och man kan gråta av flera orsaker samtidigt...

Det är alltid tufft att fälla tårar oavsett anledning eftersom det innebär kontakt med känslor som man inte alltid vill känna av. Ibland kan tårarna utlösas helt oväntat genom att hjärtat reagerar på något som hjärnan inte är medveten om. Då kan det vara skrämmande att finna sig själv i tårar.

Ibland kan det dock vara en lättnad att få gråta lite..eller mycket... Man rensar kroppen från de känslor man håller inom sig och de blir ofta mer tydliga och hanterbara. Extra skönt är det om man har hållit något hemskt inom sig under en lång tid och som man inte har vågat släppa ut. Orsaken till det kan vara att man är rädd för att andra ska tycka att man är löjlig, dum, fånig, svag eller något annat man inte vill vara. Själv kanske man inte vågar komma i kontakt med det som har hänt utan försöker förtränga det. Tyvärr så blir det bara värre med tiden.

När tårarna strömmar nedför ansiktet för att man måste skiljas från människor som man älskar och inte vill lämna så är det extra sorgligt även om tårar fällda av kärlek är vackra... Att förlora någon som betyder mycket gör djupa sår i själen och man blir aldrig den samma igen. Men all smärta och alla brännande tårar är ett bevis på de känslor och den kärlek man känner och det gör det värt. För vem vill väl vara utan känslor, hur tuffa de än kan vara ibland???? Se då istället tårarna som en vacker gåva till den man älskar, ett bevis på kärleken till dem...=)

Att gråta är alltså bra, oavsett orsaken till tårarna. Om man dessutom har en varm axel att fälla tårarna mot så är det en underbar befrielse och en trygghet i all svaghet. Är man ensam med sina tårar kan det vara oerhört tungt men ibland kan det vara skönt att få vara svag och gråta lite i ensamhet, bara ensamheten är frivillig.

Så var glad för de tårar som kommer nedför dina kinder - de är ett bevis på att du lever!!!

Vänner...

Tänk vad vänner är värda mycket och hur mycket de betyder för att man ska må bra. Själv vill jag göra allt jag kan för att mina vänner ska må bra, även om det kostar för egen del. Det känns inte som en uppoffring utan som en självklarhet.

Men vad gör man om det går snett när man försöker hjälpa en vän? Alla är vi känsliga och vi reagerar på olika sätt och det kan till och med vara svårt att komma ihåg att man är vänner och att mitt bland alla känslor förstå att man vill varandra väl.

När det händer så är det otroligt jobbigt och det är svårt att hantera. Man funderar på om det hade varit bättre att inte säga något.... Men det tror inte jag, för en riktig vän vill hjälpa även om man riskerar att förlora sin vän. För i längden kommer det nog att visa sig vara rätt beslut och förhoppningsvis förstår även vännen detta och kommer tillbaka med en ännu starkare vänskap.

Trots att det är "lätt" att inse detta är det otroligt svårt att hantera de svårigheter som kommer, känslan av att ha sårat en person man älskar, förlorat sin vän och vara osäker på hur relationen kommer att vara. Är det något som har förändrats för alltid eller kommer det att bli som vanligt igen...?

För egen del återstår detta att se och tills dess får jag vara ensam med mina tänkar, känslor och farhågor..=( Och till mina vänner säger jag;

Förlåt mig om jag har sårat dig..Jag ingriper bara för att jag bryr mig om dig!!!